Brittiska inrikesministeriet lägger fram planer på tillsyn över polisens användning av ansiktsigenkänning

Brittiska inrikesministeriet tillkännagav den 4 november 2026 planer på ett lagstadgat regelverk för brottsbekämpande myndigheters användning av ansiktsigenkänning och annan biometrisk teknik. Planerna omfattar bland annat en oberoende tillsynsmyndighet med befogenheter att ingripa, krav på oberoende tester och tydligare begränsningar för polisens användning.

Detta är fortfarande förslag, inte lagstiftning som redan har trätt i kraft. Målet är ett tydligare och mer enhetligt regelverk för teknik som i dag styrs av krav utspridda i ett lapptäcke av bestämmelser. Inrikesminister Shabana Mahmood beskrev ansiktsigenkänning som det största genombrottet för att fånga brottslingar sedan DNA-matchningens genombrott, men framhöll samtidigt att tydliga lagar behövs för att användningen ska vara rättvis, säker och proportionerlig.

Planerna följer på en investering på 11 miljoner pund, avsedd att tredubbla antalet skåpbilar med ansiktsigenkänning i realtid som polisstyrkorna i England och Wales har tillgång till. Inrikesministeriet uppgav att de fasta kameror för ansiktsigenkänning i realtid som testades i Croydon mellan oktober 2025 och mars 2026 ledde till 173 gripanden. Metropolitan Police rapporterade separat att den totala brottsligheten i området minskade med 10,5 procent jämfört med föregående år, men den siffran ensam visar inte att ansiktsigenkänningen orsakade minskningen.

Föreslaget tillämpningsområde och lagstadgade regler

Enligt regeringens fullständiga svar på samrådet skulle regelverket omfatta biometriska uppgifter, ansiktsigenkänning och liknande teknik som brottsbekämpande myndigheter och andra offentliga organ använder för brottsbekämpning och begränsade skyddsändamål. Det skulle fastställa särskilda befogenheter och skyldigheter för behöriga användare och införa en mekanism för att lägga till andra typer av biometriska uppgifter i takt med att tekniken utvecklas.

Även synliga övervakningsverktyg och teknik som drar slutsatser skulle omfattas. Sådan teknik drar slutsatser om egenskaper som en persons känslor eller avsikter i stället för att fastställa personens identitet. En lagstadgad uppförandekod skulle ange krav för brottsbekämpande myndigheter och andra offentliga organ. En separat kod för den privata sektorn skulle behandla användning av ansiktsigenkänning för att förebygga och upptäcka brott, även i butiker, samtidigt som hänsyn tas till företagens särskilda rättsliga och operativa förutsättningar och deras befintliga skyldigheter enligt dataskyddsreglerna.

Tillsyn och operativa skyddsåtgärder

Ett oberoende organ skulle samla och utöka befintliga tillsynsfunktioner och få befogenhet att kontrollera efterlevnaden och upprätthålla standarder. Vid utformningen skulle hänsyn tas till de befintliga rollerna för kommissionären för biometriska uppgifter och övervakningskameror samt tillsynsmyndigheten för forensisk vetenskap i England och Wales. Tillsynsorganet skulle ge råd om standarder, granska risker med ny teknik och lämna rekommendationer till ministrarna. I extrema fall av bristande efterlevnad skulle det kunna begära ett domstolsföreläggande som hindrar en polisstyrka från att använda tekniken.

Lagstiftningen skulle fastställa standarder för testning, vetenskaplig giltighet och uppföljning. Oberoende tester skulle undersöka eventuell partiskhet eller diskriminering med avseende på ålder, kön eller ras. Inrikesministeriet uppgav att dess oberoende tester av en ny algoritm för retrospektiv ansiktsigenkänning visade hög träffsäkerhet och ingen partiskhet. Algoritmen väntas bli tillgänglig för polisstyrkorna att införa 2027; algoritmen som används i skåpbilar för ansiktsigenkänning i realtid, finansierade av regeringen, har redan testats oberoende.

Regelverket skulle också styra godkännanden och tillgång till andra datamängder. Endast poliser med minst den grad som anges i lagstiftningen, eller en motsvarande behörig tjänsteperson, skulle få godkänna operativ användning av teknik som bygger på biometriska uppgifter. Riktade sökningar mot databaser som drivs av andra offentliga myndigheter skulle även fortsättningsvis omfattas av begränsade användningsändamål, tydliga tröskelvärden och lagstadgade skyddsåtgärder. Allmänhetens deltagande i tillsynen skulle bli ett lagstadgat krav för polisstyrkorna och det nya organet.

En särskild lag om ansiktsigenkänning skulle kräva att polisens användning bygger på underrättelser och är proportionerlig. Tekniken skulle endast få användas när polisen bedömer att efterlysta personer kan befinna sig i området. Brottets allvar skulle inte vara det enda kriteriet för insatsen. Även insatsens omfattning och karaktär samt dess inverkan på enskildas rättigheter skulle behöva vägas in, och användningen skulle motiveras utifrån särskilda kriterier och utförlig vägledning.

Synpunkter från samrådet och oro för medborgerliga fri- och rättigheter

Samrådet pågick från den 4 december 2025 till den 12 februari 2026. Inrikesministeriet granskade 12 584 e-postmeddelanden, identifierade 588 unika svar och analyserade 1 261 ifyllda webbformulär efter att ofullständiga svar hade uteslutits. Svaren analyserades inte som ett representativt urval. Inrikesministeriet uppgav att samrådet och den bredare dialogen visade på allmänhetens stöd för ett särskilt lagstadgat regelverk, samtidigt som det fanns olika uppfattningar om hur det borde utformas.

De som svarade uttryckte oro för datasäkerhet, lagring, obehörig åtkomst, ändrad användning och sammanförande av biometriska uppgifter med andra datamängder. De efterfrågade strikta begränsningar av åtkomsten och radering när uppgifterna inte längre behövs. Andra svar varnade för att det kunde vara svårt att avstå på ett meningsfullt sätt, att informationen till allmänheten kunde vara otillräcklig och att ständig övervakning kunde hämma fredliga sammankomster och yttrandefriheten. En återkommande farhåga var att verktyg som godkänts för särskilda operativa ändamål skulle kunna utvidgas till rutinmässig massövervakning utan bindande begränsningar.

Regeringen medgav att ansiktsigenkänning kan inkräkta på privatlivet, yttrandefriheten och rätten till fredliga sammankomster. De föreslagna befogenheterna att inhämta, lagra och använda biometriska uppgifter skulle bygga vidare på Protection of Freedoms Act 2012, tillsammans med tydliga skyldigheter för behöriga användare. Remissinstanserna hävdade återkommande att användningen bör vara undantagsvis, tydligt motiverad och grundad på ett påvisbart operativt behov. Regeringens föreslagna prövningar av nödvändighet, proportionalitet och motivering bemöter denna synpunkt.

Planerna knyter därmed en utökad användning av polisens ansiktsigenkänning till lagstadgad kontroll av testning, godkännande och tillsyn. Den centrala frågan för lagstiftningen är om dessa mekanismer kan hålla användningen begränsad och motiverad och därmed bemöta samrådets farhåga att snävt avgränsade operativa befogenheter gradvis kan göra en mer omfattande övervakning till norm.