Kan Europa bli centrum för AI-akademisk forskning när USA retirerar?

Nyligen publicerade tillkännagivanden innebär att finansieringen av akademisk forskning skiljer sig åt på båda sidor av Atlanten. USA minskar offentlig finansiering för grundläggande forskning, medan Europa tar ett steg framåt för att stärka sin forskningsattraktionskraft för att bli det globala navet för offentlig vetenskaplig utveckling. Europa förespråkar offentlig forskning, medan USA driver sin innovation inom AI och annan teknik in i privata laboratorier. Denna förändring skulle kunna vara en global vändpunkt för AI-genombrott som föds från universitetslaboratorier.

Vikten av akademisk forskning för AI

Universiteten driver AI-innovation. Utbildningsinstitutioner ger forskare en möjlighet att utforska grunderna för vetenskapliga upptäckter utan press från kommersiella mål och vinster, vilket är fallet i privata laboratorier. Universitet uppmuntrar innovation och inspirerar nyfikenhet, intresse och samhällsnytta från teknik. Detta är inte begränsat till de som fokuserar på AI-forskning; genombrott görs ofta inom angränsande områden, inklusive matematik, neurovetenskap, fysik och teoretisk datavetenskap. Minskad finansiering till dessa discipliner kommer att begränsa potentialen för samarbete som skulle kunna ta AI till nya höjder.

Universitetslaboratorier leder inte bara till dessa genombrott, utan banar också väg för nya innovativa startups. Mitt eget företag inspirerades av min doktorandutbildning, där jag utforskade hur maskininlärning kan tillämpas på utvecklingen av komplexa system. Jag insåg behovet av AI-modeller som lär sig av verkliga data som förändras allt eftersom de upplever den. Denna upptäckt ligger till grund för Pathways uppdrag att bygga AI-system som tänker och lär sig som människor gör.

Trots fördelarna med universitetsforskning håller balansen på att förändras. Teknikjättar som Google, Microsoft och Amazon kontrollerar nu enorma datorresurser, vilket ger dem en fördel gentemot underfinansierade universitetslaboratorier. Detta innebär att opartisk forskning är i fara, vilket hotar inte bara offentliga institutioner utan hela teknikekosystemet. Med universitetslaboratorier hämmade är det oklart var framtida ledare och lärare som delar sin kunskap med nästa generation av stora teknikhjärnor kommer att komma ifrån.

Hur kommer finansieringsnedskärningar att påverka USA:s AI-landskap?

De senaste nedskärningarna i finansieringen av National Science Foundation (NSF), vilket leder till förlorade jobb och bidrag, kan störa landets bredare forskningslandskap. Med färre finansierade program kan akademiker överväga att fortsätta sitt arbete utomlands och denna förlust av talanger är oroande. Kompetensurholkning i ett land kan skada en bransch oåterkalleligt. Utan att föra vidare de AI-färdigheter som har gjort det möjligt för Amerikas AI-område att utvecklas så snabbt, kan hela landets sektor vara i fara.

Detta är inte ett hypotetiskt scenario. Frankrike kände av effekterna av kompetenserosionen inom sin kärnkraftssektor, som kämpade för att återhämta sig efter ett 20-årigt uppehåll i finansieringen av nybyggnadsprojekt. Under denna period förlorades teknisk kunskap och visade sig vara svår att återställa, vilket påverkade landets förmåga att återuppta projekt som planerat 2009. USA kan stå inför en liknande framtid inom AI om landet misslyckas med att skydda sina forsknings- och utbildningssystem.

Företagens inverkan på AI-forskning

En minskning av offentlig finansiering för forskning skapar utrymme för privata organisationer att få ytterligare kontroll över AI-utvecklingen. I takt med att universitet kämpar om finansiering kan vi få se Big Tech ta över rollen. Återigen medför detta risken att akademiska agendor sätts av företagsintressen i motsats till grundläggande vetenskaplig innovation. Genombrott som görs under dessa förhållanden kommer sannolikt inte att delas till förmån för bredare AI-framsteg, vilket minimerar samarbete och hämmar den övergripande innovationen.

Investeringar gjorda av privata företag kan eventuellt stödja akademisk forskning, men bara om universiteten fortsätter att verka som offentliga institutioner som är tillgängliga för alla. Att förlita sig för mycket på företagsfinansiering kan skada forskningsintegriteten och begränsa AI-innovation som uppstår ur intellektuell utforskning.

Europas chans att bli AI:s nästa hem

I motsats till detta intensifierar Europa sina åtaganden inom offentlig forskning. Den senaste åtgärden som vidtagits, en investering på 500 miljoner euro i Välj Europa för vetenskapen EU:s initiativ visar på ambitionen att kontinenten ska bli ett AI-centrum genom att fokusera på att utveckla den akademiska världen. Denna vision är utformad för att locka toppforskare till regionen med löftet om långsiktiga bidrag och forskningssamarbete.

Utöver EU:s investeringar, länder som t.ex. Storbrittanien, Frankrike och Nederländerna ha individuella planer för talangförvärv som erbjuder stöd för omlokalisering och forskningsinvesteringar inom olika vetenskapsområden. Om Europa kan kombinera investeringsinitiativ med anläggningar i världsklass och konkurrenskraftiga löner skulle det kunna bli ett nav för AI-forskningstalanger.

Forskare dras till miljöer där de kan få tillgång till resurser och samarbetsmöjligheter som underlättar spännande innovation. I vissa fall kan forskare till och med prioritera datorkraft och framåttänkande miljöer framför löner. I takt med att forskningsfinansieringen i USA tar en ny vändning har Europa den sällsynta chansen att ta ett steg framåt och bli hemvist för nästa generations AI.

En framåttänkande strategi för hållbar tillväxt

Europas åtgärder kan uppfattas som strategiska, politiskt laddade drag som saknar substans, särskilt med tanke på att dess långsiktiga mål att spendera 3 % av BNP på FoU har inte uppfyllts. Å andra sidan spenderade USA 3.59% av BNP på FoU år 2022. Utgiftsgapet kan inte underskattas. Forskning tyder på att Europa skulle behöva spendera ytterligare 750–800 miljarder euro årligen för att verkligen konkurrera med USA och Kina inom AI-forskning.

Förutom finansiering måste Europa erkänna de hinder som forskare möter när de flyttar sitt arbete och omlokaliserar utomlands. Förenklade visumprocesser och prisvärda bostäder måste finnas tillgängliga för att säkerställa att Europa är ett gångbart alternativ. Utan dessa åtgärder är det osannolikt att lockelsen av forskningsbidrag kommer att vara tillräcklig för att locka toppforskare från USA.

Ett skifte i det globala tekniklandskapet?

NSF-nedskärningarna har utlöst motreaktioner över hela USA, och en rättegång för att blockera dem har lämnats in av 13 toppuniversitet, inklusive Massachusetts Institute of Technology (MIT), Princeton University och Brown University. Om amerikanska beslutsfattare står fast vid detta beslut, och EU verkligen kan uppfylla forskarnas behov, kan vi se en stor förändring i var världens viktiga vetenskapliga forskning sker. Och detta innebär en förändring i var genombrott kommer ifrån.

Konsekvensen av att USA fasar ut akademisk forskning och att Europa erbjuder motstridiga investeringsinitiativ sätter framtiden för det vetenskapliga landskapet i förändring. Nästa fas av AI-innovation kommer att utvecklas tillsammans med de regioner som kan stödja och vårda vetenskaplig talang. Det är upp till USA att inse det skifte som kan ske, eller så bör de förvänta sig att AI-lärande, forskare och genombrott flyttas utomlands.