Att slå en balans: Globala tillvägagångssätt för att mildra AI-relaterade risker

Det är ingen hemlighet att under de senaste åren har moderna teknologier pressat etiska gränser under befintliga rättsliga ramverk som inte var avsedda att passa dem, vilket resulterat i rättsliga och regulatoriska minorfält. För att försöka bekämpa effekterna av detta väljer regulatorer att gå vidare på olika sätt mellan länder och regioner, vilket ökar globala spänningar när en överenskommelse inte kan hittas.

Dessa regulatoriska skillnader belystes under en nylig AI Action Summit i Paris. Den slutliga uttalandet från evenemanget fokuserade på frågor om inklusivitet och öppenhet i AI-utveckling. Intressant nog nämndes säkerhet och tillförlitlighet bara i allmänna termer, utan att betona specifika AI-relaterade risker, såsom säkerhetshot. Utarbetat av 60 nationer, Storbritannien och USA var tydligt frånvarande från uttalandets underskrifter, vilket visar hur liten samstämmighet det finns just nu mellan nyckelländer.

Att hantera AI-risker globalt

AI-utveckling och distribution regleras olika inom varje land. Trots detta passar de flesta in någonstans mellan de två ytterligheterna – USA:s och EU:s inställningar.

USA:s tillvägagångssätt: först innovera, sedan reglera

I USA finns det inga federala lagar som reglerar AI specifikt, utan det förlitar sig på marknadsbaserade lösningar och frivilliga riktlinjer. Det finns dock några viktiga lagar för AI, inklusive National AI Initiative Act, som syftar till att samordna federal AI-forskning, Federal Aviation Administration Reauthorisation Act och National Institute of Standards and Technology’s (NIST) frivilliga riskhanteringsramverk.

USA:s regulatoriska landskap förblir flytande och utsatt för stora politiska förändringar. Till exempel utfärdade president Biden i oktober 2023 en executiv order om säker, säker och tillförlitlig utveckling och användning av artificiell intelligens, som införde standarder för kritisk infrastruktur, förbättrade AI-drivna cybersäkerhetsåtgärder och reglerade federalt finansierade AI-projekt. Men i januari 2025 återkallade president Trump denna executiv order, i en vändning bort från reglering och mot att prioritera innovation.

USA:s tillvägagångssätt har sina kritiker. De påpekar att dess “fragmenterade natur” leder till en komplex webb av regler som “saknar genomförbara standarder“, och har “luckor i skyddet av personuppgifter“. Men som helhet är inställningen i förändring – 2024 introducerade delstatens lagstiftare nästan 700 nya AI-lagar och det har funnits flera utfrågningar om AI i styrning samt AI och immateriella rättigheter. Även om det är uppenbart att den amerikanska regeringen inte är rädd för reglering, letar den tydligt efter sätt att implementera dem utan att kompromissa med innovation.

EU:s tillvägagångssätt: prioritera förebyggande

EU har valt en annan väg. I augusti 2024 introducerade Europaparlamentet och rådet Artificiell Intelligenslag (AI-lag), som har betraktats som den mest omfattande lagstiftningen om AI hittills. Genom att använda en riskbaserad approach, inför lagen strikta regler för högsensitiva AI-system, t.ex. de som används inom hälso- och sjukvård och kritisk infrastruktur. Lågrisktillämpningar möter endast minimal tillsyn, medan vissa tillämpningar, som statligt drivna sociala poängsystem, är helt förbjudna.

I EU är efterlevnad obligatorisk inte bara inom dess gränser utan också för alla leverantörer, distributörer eller användare av AI-system som opererar i EU, eller som erbjuder AI-lösningar till dess marknad – även om systemet har utvecklats utanför EU. Det är troligt att detta kommer att utgöra utmaningar för amerikanska och andra icke-EU-leverantörer av integrerade produkter när de arbetar för att anpassa sig.

Kritik mot EU:s tillvägagångssätt inkluderar dess påstådda misslyckande med att fastställa en guldstandard för mänskliga rättigheter. Överdriven komplexitet har också noterats, liksom brist på tydlighet. Kritiker är oroliga för EU:s mycket exakta tekniska krav, eftersom de införs vid en tidpunkt då EU försöker stärka sin konkurrenskraft.

Att hitta den regulatoriska mittpunkten

Under tiden har Storbritannien antagit ett “lätta” ramverk som ligger någonstans mellan EU och USA, och som bygger på kärnvärden som säkerhet, rättvisa och transparens. Befintliga regulatorer, som Information Commissioner’s Office, har befogenhet att implementera dessa principer inom sina respektive domäner.

Storbritanniens regering har publicerat en AI-möjlighetsåtgärdsplan, som anger åtgärder för att investera i AI-grunder, implementera tvärsektoriell tillämpning av AI och främja “hemmagjorda” AI-system. I november 2023 grundade Storbritannien AI Safety Institute (AISI), som utvecklades från Frontier AI Taskforce. AISI skapades för att utvärdera säkerheten hos avancerade AI-modeller, i samarbete med stora utvecklare för att uppnå detta genom säkerhetstester.

Men kritik mot Storbritanniens tillvägagångssätt för AI-reglering inkluderar begränsad möjlighet till verkställighet och brist på samordning mellan sektoriell lagstiftning. Kritiker har också noterat brist på en central regulatorisk myndighet.

Liksom Storbritannien har andra stora länder också funnit sin egen plats någonstans på USA-EU-spektrumet. Till exempel har Kanada introducerat en riskbaserad approach med den föreslagna AI- och datalagen (AIDA), som är avsedd att slå en balans mellan innovation, säkerhet och etiska överväganden. Japan har antagit en “människocentrerad” approach till AI genom att publicera riktlinjer som främjar tillförlitlig utveckling. Medan Kina har en strikt kontroll av AI-reglering, med nyliga lagar som kräver att generativa AI-modeller genomgår säkerhetsbedömningar och anpassas till socialistiska värderingar. Liksom Storbritannien har Australien släppt en AI-etisk ram och undersöker möjligheten att uppdatera sin lagstiftning om dataskydd för att hantera de utmaningar som AI-innovationen medför.

Att etablera internationellt samarbete

Medan AI-tekniken fortsätter att utvecklas, blir skillnaderna mellan regulatoriska tillvägagångssätt alltmer uppenbara. Varje enskild approach som tas i fråga om dataskydd, upphovsrättsskydd och andra aspekter gör det svårt att nå en samstämmig global konsensus om nyckelrelaterade AI-risker. I dessa omständigheter är internationellt samarbete avgörande för att etablera baslinjebestämmelser som hanterar nyckelrisker utan att hämma innovation.

Svaret på internationellt samarbete kan ligga hos globala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Förenta Nationerna och flera andra, som för närvarande arbetar med att etablera internationella standarder och etiska riktlinjer för AI. Vägen framåt kommer inte att vara lätt, eftersom det kräver att alla inom branschen hittar en gemensam grund. Om vi överväger att innovationen rör sig i ljusets hastighet – tiden att diskutera och komma överens är nu.